Om du är ute efter att beskriva sanningen, överlåt elegansen till skräddaren.

Utropstecken är som att skratta åt sina egna skämt.

Jag kan sjunga som jag.

Okej, tre stora pojkar: Putin, Trump och Xi Jinping – dela upp världen i inflytandesfärer med Jaltaöverenskommelsen som modell. Hur mycket de än må gilla det, det här synsättet är förlegat. Det ukrainska motståndet är bästa beviset på att världen inte kan utvecklas i enlighet med Orwells 1984.

Ryssarna vill inte ha fred.

Det bästa sättet för mig att skriva är inte att säga: Här är en stor idé som jag ska försöka formulera de nästa tjugofyra timmarna, utan i stället: Jag ska skriva tre sidor och sluta när jag vet vad jag ska skriva nästa dag.

Man måste lära sig att läsa sitt eget arbete, och då menar jag inte för att ha trevligt för man skrev ju det själv. Jag menar, att dra sig undan, läsa det som om det är första gången man någonsin sett det. Vara kritisk på det sättet. Att inte bli förtjust i dessa förtrollande meningar och det där …

Döm en man efter hans frågor istället för hans svar.

Man kan berätta en historia som täcker tre timmar av ett mänskligt liv eller tre århundraden – det är samma sak. Varje författare som skapar något autentiskt på ett naturligt sätt, instinktivt, skapar också den teknik som passar honom bäst. Alla former eller genrer är alltså naturliga.

När du äter, dricker, älskar och gärna delar med dig, njuter du det bästa världen kan skänka dig.

Hela glädjen med skrivandet är möjligheten att gå igenom det skrivna och få till det, på ett eller annat sätt.

Mitt språk är den gatuhora som jag måste förvandla till en oskuld.

Inga tillägg, hur briljanta de än är, kan förbättra ett verk i lika hög grad som nedstrykningar.

Medge att du inte vet vad du inte vet – detta är kunskap.

Leta efter detaljerna. Har du detaljerna har du grunden till hela historien.

En bok bör vara hackan till den frusna sjön inom oss.

Artificiell intelligens kan inte tänka, eftersom den saknar förmåga till passion, till passionerad berättelse.

Om mina böcker hade varit lite sämre skulle jag inte ha blivit erbjuden att komma till Hollywood, och om de hade varit lite bättre skulle jag inte ha åkt dit.

Författaren i sitt verk måste vara som Gud i universum, allestädes närvarande och ingenstans synlig.

Jag älskar omarbetning. Jag älskar redigering. Det är då jag skär bort som bäst, skriver som bäst. Jag tror inte på utkast, men jag tror på att ta tag i något och verkligen sätta igång med vad det ska bli och med vad som får en att fortsätta skriva. Att hitta sin röst för just den berättelsen.

Hela tiden lägger jag till saker i marginalen och stryker saker och ordnar om orden för rytmens skull.

Arbeten som inte är baserade på verkligheten intresserar mig inte såvitt de inte är fullständigt överdådiga, till exempel Alexander Dumas eller Victor Hugos romaner, som är alldeles unika. Men jag kallar inte ’påhittade historier’ kreativa arbeten utan snarare konstgjorda arbeten.

När jag är bra, då är jag väldigt bra. När jag är dålig, då är jag ännu bättre.

Otaliga andra ord, som heder, rättvisa, moral, internationalism, demokrati, vetenskap och religion hade helt enkelt upphört att finnas till.

Vänd på varje sida. Ta ingenting för givet. Vänd på varje jävla sida.

Att skriva är helt enkelt att skriva om.

Jag tror att skrivande också måste visa vad som kan vara annorlunda, vad det är som den hårda härskarblicken inte ser, vad som gör att människor, till synes små på jorden, känner sig förtröstansfulla i sig själva trots andras förakt.

I en bra pjäs har alla rätt.

Mitt huvud ger inte ifrån sig de fraser, som borde formuleras.