Inkompetensen röjer sig i bruket av för många ord.

Böcker och läsning – det är ett av civilisationens största under.

Jag behöver ammunition, inte skjuts.

Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?

Jag blir personerna jag skriver om.

En bra författares bästa gåva är en inbyggd, stötsäker skitdetektor.

Skriv rättframt, okonstlat och enkelt; håll er så nära vårdat talspråk som möjligt.

Kriget är en enda lång, outhärdlig dag, som inte tar slut.

Barbar är i första hand den som tror på barbariet.

Jag tycker att den svåraste delen av skrivandet är att få ner det från början därför att det man har skrivit är vanligtvis så dåligt att det är rent bedrövligt, att man bara inte vill fortsätta. Det är vad jag tycker är svårt – missmodet som kommer från att ha sett vad man gjort. Är det allt du kan?

Låt bollen göra arbetet.

Att bestämma sig för att skriva var som att hoppa ner i en frusen sjö.

Jag skulle vilja säga att jag stryker mer än jag skriver.

Men inget genialiskt konstverk har någonsin byggt på hat eller förakt. Det är därför som en till slut hellre friar än fäller. Han är inte domaren utan försvarare.

Berättaren hämtar det han berättar ur erfarenheten – sin egen eller andras. Och han gör det i sin tur till en erfarenhet för dem som lyssnar till hans berättelse.

En del böcker tycks ha blivit skrivna inte för att författaren ville låta oss veta något, utan för att författaren ville låta oss förstå att han visste något.

Undvik långdragenhet i formen.

En sorglig sanning, men så är det.

Det enda som i längden betyder något är det som finns under språket.

Vi använder oss av våra ögon och öron, men vi måste använda alla sinnen. Doft är kungen av alla sinnen.

Litteraturen kommer ur en önskan att vara sann – att inte dölja någonting och inte framställa sig som någon annan. Ändå finns vissa krav som jag kallar formlagar. Man kan inte säga allt.

Jag avskyr tricks.

Om man djupt känt en enda smärta, så förstår man alla andra lidanden.

Fliten är en stor lära.

Jag brukade skriva med ungefär samma stil, men nu försöker jag mer och mer hitta en röst och stil som passar till stoffet.

Jag skriver alltid – även när jag tänker eller pratar, skriver jag. Jag brukar bearbeta en mening i huvudet, ibland i månader, och sedan att skriva den är bara sista steget.

Jag har alltid fascinerats av hur det som kan verka enkelt ofta är det svåraste.

Jag håller hårt på mina principer och om de inte passar er har jag andra.

Man behöver antagligen en ordbok, en elementär grammatik och ett grepp om verkligheten. Det där sista betyder: det finns inga gratis luncher. Skriva är arbete. Det är också ett lotteri. Man får ingen pensionsplan. Andra människor kan hjälpa en lite grann, men – i grund och botten är man ensam. Ingen har bett dig om detta: du väljer, så gnäll inte.