Under arbete
Jag håller på med en ny bok. Det går trögt. Det är ovanligt mycket att läsa – ett jättelikt arkiv, andra arkiv, litteratur – så pass mycket att bara tiden sätter en gräns. En hel del är svårtytt. De flesta inblandade är döda och de som lever vill de flesta inte prata med mig. För att få någon ordning på torpet har jag tänkt kasta ner några anteckningar då och då. Senaste inlägget överst.
Läs mer här
Berättelserna
För berättelserna, grabben. Det svarade Charlie Parker på frågan om varför han gillade country. Jag har under det senaste året roat mig med att plocka ihop några av mina favoriter, hittills femtiofem sånger, alltifrån Terry Allen till Townes van Zandt, från ”Sick, sober and sorry” till ”Dreaming my dreams with you”, från Austin till en gatstump i Oslo. Det kommer fler.
Börja här
Fascisten
Omslaget klart. Formgivare: Michael Ceken. Foto: Jonas Wikander. Förlaget skriver: ”Anders Sundelin har läst brev, artiklar och Säpoakter, även talat med inblandade, för att skriva den definitiva berättelsen om den blinde poeten som kom att forma den moderna högerextrema rörelsen.” Utkommer i augusti. Jag är väldigt glad över att vi hittade det här ovanliga fotot.
Läs mer här
Citatet
Vänd på varje sida. Ta ingenting för givet. Vänd på varje jävla sida.
Att skriva är helt enkelt att skriva om.
Man kan berätta en historia som täcker tre timmar av ett mänskligt liv eller tre århundraden – det är samma sak. Varje författare som skapar något autentiskt på ett naturligt sätt, instinktivt, skapar också den teknik som passar honom bäst. Alla former eller genrer är alltså naturliga.
Jag kan sjunga som jag.
Om mina böcker hade varit lite sämre skulle jag inte ha blivit erbjuden att komma till Hollywood, och om de hade varit lite bättre skulle jag inte ha åkt dit.
Hela tiden lägger jag till saker i marginalen och stryker saker och ordnar om orden för rytmens skull.
Mitt språk är den gatuhora som jag måste förvandla till en oskuld.
Döm en man efter hans frågor istället för hans svar.
Lidelsen styr oss mycket hårdare än förnuftet.
Utropstecken är som att skratta åt sina egna skämt.
Hela glädjen med skrivandet är möjligheten att gå igenom det skrivna och få till det, på ett eller annat sätt.
I won´t forget but I won’t be lonely
I’ll remember April and I’ll smile
Mitt huvud ger inte ifrån sig de fraser, som borde formuleras.
Om du är ute efter att beskriva sanningen, överlåt elegansen till skräddaren.
Man måste lära sig att läsa sitt eget arbete, och då menar jag inte för att ha trevligt för man skrev ju det själv. Jag menar, att dra sig undan, läsa det som om det är första gången man någonsin sett det. Vara kritisk på det sättet. Att inte bli förtjust i dessa förtrollande meningar och det där …
Ryssarna vill inte ha fred.
Artificiell intelligens kan inte tänka, eftersom den saknar förmåga till passion, till passionerad berättelse.
Det bästa sättet för mig att skriva är inte att säga: Här är en stor idé som jag ska försöka formulera de nästa tjugofyra timmarna, utan i stället: Jag ska skriva tre sidor och sluta när jag vet vad jag ska skriva nästa dag.
När jag är bra, då är jag väldigt bra. När jag är dålig, då är jag ännu bättre.
Jag älskar omarbetning. Jag älskar redigering. Det är då jag skär bort som bäst, skriver som bäst. Jag tror inte på utkast, men jag tror på att ta tag i något och verkligen sätta igång med vad det ska bli och med vad som får en att fortsätta skriva. Att hitta sin röst för just den berättelsen.
Jag tror att skrivande också måste visa vad som kan vara annorlunda, vad det är som den hårda härskarblicken inte ser, vad som gör att människor, till synes små på jorden, känner sig förtröstansfulla i sig själva trots andras förakt.
Författaren i sitt verk måste vara som Gud i universum, allestädes närvarande och ingenstans synlig.
Arbeten som inte är baserade på verkligheten intresserar mig inte såvitt de inte är fullständigt överdådiga, till exempel Alexander Dumas eller Victor Hugos romaner, som är alldeles unika. Men jag kallar inte ’påhittade historier’ kreativa arbeten utan snarare konstgjorda arbeten.
Leta efter detaljerna. Har du detaljerna har du grunden till hela historien.
En bok bör vara hackan till den frusna sjön inom oss.
Okej, tre stora pojkar: Putin, Trump och Xi Jinping – dela upp världen i inflytandesfärer med Jaltaöverenskommelsen som modell. Hur mycket de än må gilla det, det här synsättet är förlegat. Det ukrainska motståndet är bästa beviset på att världen inte kan utvecklas i enlighet med Orwells 1984.
I en bra pjäs har alla rätt.
När du äter, dricker, älskar och gärna delar med dig, njuter du det bästa världen kan skänka dig.
Inga tillägg, hur briljanta de än är, kan förbättra ett verk i lika hög grad som nedstrykningar.
Medge att du inte vet vad du inte vet – detta är kunskap.







